Som sagt, det är ingen ordning på mina papper.
Här är en dikt som dök upp vid mitt senaste försök att systematisera kaos. Den har några år på nacken och skrev sig nästan själv, tvärs över himlen, förra gången jag var nyinflyttad i Eslöv. Överblick, heter den.
Genom en lucka i molnen
en tidsförskjutning han själv har konstruerat
glidflyger Leonardo da Vinci mot tjugohundratalet.
Inte ens sekler har något att sätta emot hans fria tankes kraft.
På låg höjd navigerar renässansmänniskan från himlens vänstra hörn till det högra:
en tillfällig besökare som hinner samla ihop och montera ismernas uppgång och fall i sin evighetsmaskin
innan han flyger vidare ur bild
och tiden sluter sig.
