I landet Ingenstans

5758045676_c8197c91d9_b

Det är en sammetslen septemberkväll och hon känner för att cykla en sväng förbi sin gamla lägenhet.

Så det gör hon.

Under hennes före detta balkong hugger sorgen över pappa till, sådär överrumplande som bara sorg kan göra.

Och hon minns den sista gången som han var och hälsade på …
De satt ute på balkongen och fikade.

– Skönt att sitta här ute en stund.
– Ja.
– Vill du ha mer kaffe, pappa?
– Ja, en halv kopp skulle sitta fint.
– Så?
– Tack, det blir bra.

Och så gick det några månader.

Nu är hennes pappa i landet Ingenstans. Och i landet Överallt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.