I väntan på Bojangles är en feel good-roman om att, just det, feel bad. Galenskapen är skildrad utifrån.
Vindskyffet läser jag parallellt med den boken. Den är galenskap skildrad inifrån. Den är skitig där Bojangles är charmig.
Vilken är bäst?
Ingen.
Verkligheten överträffar alltid dikten.
