Det är klart att jag inte pressade Fahrija på någonting vad gällde sj-ljudet och tj-ljudet igår.
Hon fick lyssna, som de andra, och körläsa exempelorden, som de andra.
– Tack för idag. Vi ses på måndag! sa hon innan hon gick hem.
För några månader sedan kunde hon bara en handfull ord på svenska.
