”Livet är underligt. Det beskrivs som stora block som passar ihop. Men det består av stoft som bildar och ändrar figurer. Det hänger inte samman, det är inte logiskt.”
Ur Sidonie & Nathalie av Sigrid Combuchen
citat
Läst
”Kärlek är det enda medel som hjälper mot längtan.”
Ur Där månen ligger ner av Iselin C. Hermann
Läst
”Med ett pekfinger kan man skapa en värld.”
Ur Agnar av Sven Delblanc
Läst
”… med kunskaper som följt mig hela livet igenom; sålunda kan jag idag många vackra och kvicka latinska glosor, verser och tänkespråk liksom många städers invånarantal i alla världsdelar, naturligtvis inte de nuvarande utan de på åttiotalet.”
Ur Hemligheter av Hermann Hesse
Favorit i repris
”Somliga blir aldrig galna. Vilka i sanning förfärliga liv de måtte leva.”
Charles Bukowski
Läst
”Hellre sova under en stor gammal lind vars löv silade ljuset till guld. Eller under en alm som har starka rötter, det sa Far i alla fall, den står trygg och rak även när det stormar.
Samma skog kan också beskrivas som en produktionsplats där trädens värde bestäms av trädens sågtimmerdel, av måtten på kronogränshöjd, grövsta kvist och avsmalning.”
Ur Den skamlösa nyfikenheten av Astrid Seeberger
Läst
”Inför skrivaren tvangs kungen att tala långsamt, varje ord måste vara frukten av ett beslut, kanske var detta skrivarens egentliga uppgift: att tygla och betvinga tankarnas flöde, att öppna orden ett efter ett så att den talande tvangs se in i dem så som musselfiskaren kikar in i musslans öppnade skal.”
Ur Bat Seba av Torgny Lindgren
Jag längtar alltid efter blommor
”Jag vill gärna citera ur Johan Gabriel Oxenstiernas dagbok för den 17 maj 1769 där han skriver: Vi gingo omkring i ängarna, och det var alt hvad vi gjorde.”
Anders Johansson ur Resan till Högsby.
Jamen hur ljuvligt vore det inte att få gå omkring bland blomster och blad och att det vore allt man hade att göra …
Blommor … Jag längtar alltid efter blommor. Det har jag efter min mormor.
Hon hade en speciell liten blå porslinsvas för de första snödropparna. Och en i slipad kristall för trädgårdsrosorna. Och en asymmetrisk 50-talshistoria för tulpanerna och påskriset.
Ack ja!
Läst
”I varje bok finns egentligen tre böcker: den som du läser och den som jag har skrivit, och de skiljer sig från varandra. Men det finns också en tredje bok: den som jag skulle ha skrivit om jag bara haft förmågan, och den är utan jämförelse den bästa. Men jag når den aldrig.”
Amos Oz i VI Läser nr 1, 2017
Läst
”Det finns alltid ett före och ett efter.
Först händer en sak och sedan händer nästa.
Om allting hände på en gång skulle det inte fungera.
Utan före och efter skulle allting hända på en gång och människan är inte gjord för den sortens kaos och anarki.
Det förflutna flyttar sig inte, skriver Marcel Proust.
Det flyttar sig inte men det rör sig.”
Ur Sista boken från Finistère av Bodil Malmsten
Läst
”… innan hans svartsjuka mot min kärlek till bebisen fick honom att överge oss båda. Jag vet att han inte ville överge oss och jag kommer ofta på mig själv med att önska att det här gemensamma barnbarnet på något sätt ska få oss att bli vänner igen. Han är ett viktigt vittne till mitt liv …”
Ur Rädd att dö av Erica Jong
Ingenting försvinner, inte ens det som är borta för alltid
Pär Lagerkvists ungdomskärlek hette Karin. Hon var bildkonstnär och till henne skrev han såhär:
”Jo, måla du bara – men järvt!!! annars är det ingen mening däri – men du skall också framför allt måla konst, vackert, rikt, raffinerat – inte bara dänga på färj – måla diskret men järvt ändå och obunden av gamla doktriner!”
Ur En skinande saga av Torbjörn Åhs.
Jamen, visst är det härligt hur ”järvt och obundet av gamla doktriner” Lagerkvist stavar sitt modersmål, och dessutom drämmer till med tre utropstecken i rad.
Hans brev finns bevarade.
Inte Karins.
Hon slog ett rött sidenband om sin skatt – och döpte längre fram i livet dottern, som hon fick med en annan man, till ett av de smeknamn som Pär hade givit henne. Men han sparade inte hennes brev.
Som gamla tiders fotonegativ finns de ändå kvar i den där boken.
Ingenting försvinner.
Citat
”You only live once, but if you do it right, once is enough.”
/Mae West
Läst
”Men det spelade ingen roll, för med sin smidiga kropp hade Lila börjat utstråla något som pojkarna kände, en energi som gjorde dem omtöcknade, som bruset från skönhet som kommer allt närmare.”
Ur Min fantastiska väninna av Elena Ferrante
Läst
”Det finns inga lyckliga slut, bara lyckliga dagar, lyckliga ögonblick.”
Ur Konsten att tala med en änkling av Jonathan Tropper
Såsom i en spegel
Årsta skog. Foto: Jordgubbe enligt CC BY-SA 3.0.
Bäst som Poeten sorterar sina pappershögar, i akt och mening att verkligen rensa ut, kasta bort, minimera, så dyker det alltid upp några bortglömda citat som envist har hållit sig kvar.
År efter år.
De emanerar ur det ljus som hjälper honom att få syn på sig själv.
Vi är dömda till kommunikation.
Majoritetssamhället är inåtvänt.
Hjärnan kräver förenkling, därför finns begreppet ”skog”.
Läst
” … marken belyses endast av blå violer.”
Ur: ”Edith” av Ernst Brunner
Läst
”Jag driver skriften mot pappret. Nej, bläcket skriver mig som regn, som en torr gräsbrand över sidorna. Det lämnar en skrift i mig, spår i köttet, ärr fyllda med bläck. Det är bara jag, bara pennudden som rör sig. Skrift.”
Ur ”En stad av ljus” av Kerstin Ekman
Sorgens och kärlekens ljud
Läst:
”… på jakt efter det absoluta urljudet, sorgens och kärlekens ljud, a:et, grundbulten i varje onomatopoetiskt lexikon värt namnet, det renaste ljudet, det ljud som alla barn över hela världen lär sig först.”
Ur ”Jag vill ha hela världen” av Fredrik Ekelund
Skriv upp det!
”Denna dagen till detta” var Maltes motto.
I sin almanacka antecknade han att Blenda hade kalvat och att Sara hade kalvat.
Det var det. Det var ”denna dagen till detta”.
Vissa ord stannar kvar, vissa formuleringar lämnar vi efter oss.
I högstadiet hade jag en lärare som jag inte gillade, eftersom jag varken förstod mig på hans ämne eller honom som person, men han sa en sak som fortfarande glöder inom mig: ”Ni har varandra bara en gång i livet.”
Nu är jag själv lärare och min almanacka är fullklottrad, men det enda som är riktigt viktigt borde jag förstås skriva med rödpenna tvärs över varenda sida: ”Vi har varandra bara en gång i livet” och så ”Denna dagen till detta”.
Färdkost
Hon hade tapetserat sin lilla studentlya med citat. På post it-lapp vid post it-lapp trängdes där underbarheter. Hennes handstil flöt fram över väggarna, rena konstinstallation var det; ett litterärt lusthus, och i levande och döda poeters sällskap satt hon om kvällarna och tröståt ord.
Det akademiska knäckebrödsspråket räckte inte på långa vägar till för att mätta henne.
När dagens beting var avklarat, läste hon romaner om livet, kärleken och döden.
Hon hade, och har, det väl förspänt, eftersom hon kan tillgodogöra sig texter med höga lix-tal.
Cirka 20 procent av Sveriges befolkning kan inte, med behållning, läsa normal tidningsprosa, än mindre romaner. De är dyslektiker, synskadade, har aldrig blivit uppmuntrade till att läsa, har någon kognitiv funktionsnedsättning, lider av språkstörning, är nyanlända invandrare.
Det finns många skäl till att vuxna människor inte kan ta sig till text via egen läsning.
Vilken tur att det finns talböcker!
Eva Thors Rudvall 