När Poeten skulle lära sig att skriva tryckte han jättehårt med pennan mot pappret. Kolsvarta blev bokstäverna. Breda. Kraftigt byggda, skulle man ha sagt om dem, om de hade varit små människor. Inbjudande stod de på sina linjer och bara väntade på att bli lästa.
Snyggt, tänkte Poeten. Det syns ordentligt det här!
Men då kom Fröken och drog pennan ur hans näve och sa att det var alldeles förskräckligt som det såg ut i hans skrivbok.
”Du kan inte hantera mjuk penna. Hädanefter ska du skriva med hård penna.”
Det var då han blev poet.
Eva Thors Rudvall 