Det kom ett brev om min bok ”Tro, hopp och sfi” som jag gärna vill dela med mig av. Håll till godo:
”Jag beställde den här boken för drygt en vecka sedan i ren frustration för att försöka förstå och hjälpa mig själv på mitt nya jobb. Jag orkade inte läsa mer opersonlig forskningslitteratur och behövde istället hopp och insikter. En en av de stora utmaningarna på mitt nya jobb är just ungdomar utan skolbakgrund som fått hoppa rakt in i ett högstadie och stångas med upp mot 15–20 ämnen i veckan tillsammans med svenskfödda ungdomar.
Jag har hunnit halvvägs men jag vill redan nu skicka en hälsning till dig och säga att det här är den absolut vackraste skildringen jag någonsin läst av språkinlärning och föräldraskap. Tack för att du skrivit denna dagbok. Den får mig att försjunka i tankar både kring mitt jobb och mitt föräldraskap och ger mig ständigt nya tips på vad jag ska testa, men också insikter om tålamod och tid för dessa elevers resa in i skriftspråket som jag kan förmedla både till mig själv och till mina stressade kollegor som enbart ser kunskapskrav och mål som inte fylls till årskurs 9s slutbetyg. Det är så lätt att fastna i allt eleven inte kommer att kunna uppnå ”i tid” och glömma bort vilken otroligt lång väg eleven redan kommit.
Tack för hopp och insikter!
Lovisa Westerberg”
Eva Thors Rudvall 