Rapport från Sveriges tråkigaste stad, del III

broken-glass

Vad jag saknar med Malmö:

Kungsparken.
Gondolen i kanalen i Kungsparken.
Den syriska restaurangen nära Triangeln.
Stadsbiblioteket.

Men … saknar jag verkligen detta?
Nej, jag tycker om det, men att tycka om och sakna är ju faktiskt inte samma sak.

Vad jag inte tyckte om med Malmö:

Glassplittret efter sönderslagna bilfönster.
Att ständigt kämpa motströms i trafikens syndaflod, och tinnitusen som jag fick på grund av detta.
Att det var långt till allt.

Mot nya koordinater

gulls-833515_960_720

Ostindiefararegatan: Farväl! Kvarteret Josefina: Adjö!

Malmö, drygt ett år av mitt liv trampade jag dina gator. Jag gick omkring i ett virrvarr av tjutande bromsar, stoppsignaler och betong, vars enda önskan är att komma högre upp, och det var asfalt utanför min dörr.

Storstaden var verkligen inget för mig.

Nu lättar jag.
Lämnar.
Flyger norrut, hemåt.

Men kära koltrast utanför fönstret: fortsätt du att sjunga om längtan för alla dem som stannar kvar.

Och alla måsarna: hälsa havet!